Superman Reruns och andra recensioner ...
"Taxi Driver" (0): Ännu ett "mästerverk" som lämnar mig totalt kallsinnig. Robert DeNiro spelar titelrollen som en taxichaffis med några skruvar lösa som bestämmer sig för att rensa upp bland avskummet efter att hans drömkvinna dumpar honom. Kanske finns det ett djupare budskap med filmen, men jag var så totalt uttråkad och ointresserad av allt som hände att jag måste ha missat det. Man får egentligen inte veta någonting om huvudpersonerna eller varför de gör som de gör. Skådespeleriet, regin och klippning känns dessutom tämligen amatörmässig (och jag hatar musiken). Blanda det med en massa ändlöst pseudofilosofiskt pladder som inte leder nånvart och du har en nolla i protokollet. DeNiro tjatar mest om att han har huvudvärk, så kanske hade ett par alvedon kunnat kurera honom och gett filmen en mer passande speltid på tio minuter eller liknande.
"Brick" (1): Ett intressant försök att para klassisk film noir med modern high school-film - intressant men inte särskilt lyckat. Ensamvargen Joseph Gordon-Levitt försöker hjälpa sin före detta flickvän och trasslar in sig i en komplicerad härva där ingen går att lita på. Alla ingredienser från genren finns med: stenhård dialog, en femme fatale (flera egentligen) och en intrig som är hart när omöjlig att hänga med i, vilket inte underlättas av att samtliga skådespelare mumlar varenda replik. Det hade kunnat funka om man satsat på en mer realistisk film. Som det är nu känns det som att handlingen utspelar sig i något underligt parallellt universum där samtliga skolelever leker knarklangare (Lukas Haas bär cape och käpp genom hela filmen) och helt gravallvarligt hasplar ur sig repliker som:"I've got knives in my eyes, I'm going home sick." Bättre lycka nästa gång.
!!! SPOILERVARNING FÖR KÄNSLIGA LÄSARE !!!
"Superman Returns" (2): Superman återvänder till jorden efter fem års frånvaro (anledningen berättas i några textrader innan förtexterna börjar, och sedan nämns det aldrig riktigt igen) och måste handskas med allt som hänt sedan dess. Han - och tittaren - blir snart varse att det mesta är sig likt (förutom att Lois har bildat familj): samma jobb, samma skurk, samma räddningsinsatser, samma film som för 25 år sedan ... Bryan Singer vill vara originalet så trogen att han satsar allt på det i stället för att göra en bra film. De återanvänder till och med samma musik, förtexter och avslutningsbild - snacka om att ha dåligt självförtroende!
Skådespelarna försöker antingen härma sina föregångare eller så är deras roller totalt ointressanta. Resultatet blir i alla fall att de mest irrar omkring utan vare sig mening eller mål. Routh i huvudrollen (det är dock praktiskt taget en biroll) är inte dålig, men han känns definitivt för ung och saknar dessutom nästan helt något att göra. Kate Bosworths Lois Lane är däremot jobbig, dryg, korkad och totalt osympatisk. Gene Hackm... jag menar, Kevin Spacey är i mitt tycke bara en blek kopia av Luthor från tidigare filmer (han må ha varit småfånig, men man märkte åtminstone när han var med i en scen) och jag vet inte om det beror på dålig regi eller ointresse från Spaceys sida. Filmen lider också av bristen av en värdig motståndare till Superman - tydligen trodde manusförfattarna att en enorm landmassa skulle vara spännande att titta på i stället. Jag har överlag svårt att se vad den enorma budgeten har använts till. Det är i och för sig ganska snygga effekter, men knappast ingenting som inte har gjorts tidigare (eller inte redan visats i trailern).
Det låter ganska negativt, men det finns några riktigt bra scener som visar vilken duktig regissör Singer är. Den första timmen är faktiskt helt okej, men sedan blir det en massa logiska luckor och svagheter i manus som nästan helt sänker filmen. Jag har dessutom svårt att se hur man har tänkt sig en uppföljare till den här filmen. Ingenting har egentligen förändrats i slutet jämfört med början, och en viktig del av filmen (den vedervärdiga grabben Jason White) gör också att man målat in sig i ett manusmässigt hörn som innebär att nästa film måste ta upp samma saker en gång till - och det vill jag absolut inte vara med om.
"Brick" (1): Ett intressant försök att para klassisk film noir med modern high school-film - intressant men inte särskilt lyckat. Ensamvargen Joseph Gordon-Levitt försöker hjälpa sin före detta flickvän och trasslar in sig i en komplicerad härva där ingen går att lita på. Alla ingredienser från genren finns med: stenhård dialog, en femme fatale (flera egentligen) och en intrig som är hart när omöjlig att hänga med i, vilket inte underlättas av att samtliga skådespelare mumlar varenda replik. Det hade kunnat funka om man satsat på en mer realistisk film. Som det är nu känns det som att handlingen utspelar sig i något underligt parallellt universum där samtliga skolelever leker knarklangare (Lukas Haas bär cape och käpp genom hela filmen) och helt gravallvarligt hasplar ur sig repliker som:"I've got knives in my eyes, I'm going home sick." Bättre lycka nästa gång.
!!! SPOILERVARNING FÖR KÄNSLIGA LÄSARE !!!
"Superman Returns" (2): Superman återvänder till jorden efter fem års frånvaro (anledningen berättas i några textrader innan förtexterna börjar, och sedan nämns det aldrig riktigt igen) och måste handskas med allt som hänt sedan dess. Han - och tittaren - blir snart varse att det mesta är sig likt (förutom att Lois har bildat familj): samma jobb, samma skurk, samma räddningsinsatser, samma film som för 25 år sedan ... Bryan Singer vill vara originalet så trogen att han satsar allt på det i stället för att göra en bra film. De återanvänder till och med samma musik, förtexter och avslutningsbild - snacka om att ha dåligt självförtroende!
Skådespelarna försöker antingen härma sina föregångare eller så är deras roller totalt ointressanta. Resultatet blir i alla fall att de mest irrar omkring utan vare sig mening eller mål. Routh i huvudrollen (det är dock praktiskt taget en biroll) är inte dålig, men han känns definitivt för ung och saknar dessutom nästan helt något att göra. Kate Bosworths Lois Lane är däremot jobbig, dryg, korkad och totalt osympatisk. Gene Hackm... jag menar, Kevin Spacey är i mitt tycke bara en blek kopia av Luthor från tidigare filmer (han må ha varit småfånig, men man märkte åtminstone när han var med i en scen) och jag vet inte om det beror på dålig regi eller ointresse från Spaceys sida. Filmen lider också av bristen av en värdig motståndare till Superman - tydligen trodde manusförfattarna att en enorm landmassa skulle vara spännande att titta på i stället. Jag har överlag svårt att se vad den enorma budgeten har använts till. Det är i och för sig ganska snygga effekter, men knappast ingenting som inte har gjorts tidigare (eller inte redan visats i trailern).
Det låter ganska negativt, men det finns några riktigt bra scener som visar vilken duktig regissör Singer är. Den första timmen är faktiskt helt okej, men sedan blir det en massa logiska luckor och svagheter i manus som nästan helt sänker filmen. Jag har dessutom svårt att se hur man har tänkt sig en uppföljare till den här filmen. Ingenting har egentligen förändrats i slutet jämfört med början, och en viktig del av filmen (den vedervärdiga grabben Jason White) gör också att man målat in sig i ett manusmässigt hörn som innebär att nästa film måste ta upp samma saker en gång till - och det vill jag absolut inte vara med om.
posted by Jexxon at 21:51
4 Comments:
Din recensionen av Taxi Driver var stenhård, håller dock inte med även om jag själv tyckte att musiken var lite enerverande. Två frågor:
Tycker du att filmen Taxi är bättre än Taxi Driver?
Vem Skulle gå segrande ur striden mellan Travis Bickle och Vincent(Collateral)?
Jag älskar musiken. "Taxi Driver" verkade trist på video, men blev en otrolig upplevelse på bio.
Tvetydigt berättande och en studie i galenskap som man kan relatera till. That friggin' De Niro drives me wyld. Cause he's a taxi driver. ALRIGHT!
Bra kvalitet på Superman Returns?
Kvaliteten var helt okej. Inte fantastisk, men bättre än det brukar vara på så tidiga filmer.
Skicka en kommentar
<< Home